Björneborgsjazzen hade sin stora ekonomiska dag på lördagen, då folkmassorna ringlade ut till Skrivarholmens Arena gående, cyklande och bilande i massor med tyåtföljande trängsel överallt - i biljettluckor, bänkar, försäljningsställen, restauranger och toaletter. Den stora arenan var packad med folk ända upp i backen drygt 100 m från scenen.

Dragplåstret var förstås sir Elton John, som fortsätter att dupera folk fortsättningsvis, precis som i forna dagar. Det gäller att ha "det", som man brukar uttrycka situationen. Så värst mycket jazz är det ingalunda fråga om, huvudsaken är att pengarna rinner in i arrangörernas kassa. Trots allt är den krassa verkligheten sådan, att har man inte publikdragande artister, är festivalens saga all.

Sir Elton bygger mycket på sina ballader och i dem är han nog som bäst. Det blev fler och fler av den sorten ju längre kvällen led. Anrättningen kryddades här och där med sånt som inledningsnumret "Saturday night´s allright", "Rocket Man" och "Crocodile Rock".

Pianospelet flyter precis som förr och sångaren har heller inte blivit sämre, så publiken behövde ingalunda bli besviken. Några hade dessutom turen att få en autograf direkt från scenen - själv pekade han ut de lyckliga. Extranummer bjöd han också på. Slutet gott - ännu en lyckad Elton John konsert.

Innan sir Elton intog scenen, bjöds en angenäm inhemsk överraskning i form av Jo Stance eller Johanna Försti, som hon egentligen heter. Ett piggt program alltigenom med stöd av ett ypperligt band med goda bakgrundsarrangemang. Jukka Eskola på trumpet och Timo Lassy på tenorsax går från klarhet till klarhet och trummisen Teppo Mäkynen sviker inte. Här var det dessutom jazzfunkiga tongångar med fina soloinlägg av bandet. Bravo!

Sing the Truth eller Angelique Kidjo, Dianne Reeves och Lizz Wright. Trion var samsjungen och fick också till jazzbetonade tongångar ibland. Ledigt scenuppträdande och ett bra kompband bidrog till framgången

Det nästan obligatoriska regnet störde tyvärr saxofonisten Sofi Hellborg, som spelade först och råkade ut för detta missöde.

Årets festival innehöll också ett antal konserter på olika klubbar och vid dessa var jazz i olika former dominerande.

Ted Curson, som spelat i Pori Jazz sedan starten 1966, uppträdde för 46:e gången (!), Vitali Imereli med Gypsy jazz, Olli Hirvonen (årets jazzartist) quartet, Gunhild Carling family band, Antti Sarpila Swing Band, Pentti Lasanen Big Swing Orchestra, Pori Big Band är ett litet urval av dessa. Dessutom gavs som vanligt många gratiskonserter på jazzgatan.

 

Jaa tämä Twitter Myspace Digg Yahoo Netvouz Spurl Googlize this Blinklist Facebook Tee PDF Tulosta S-posti